torsdag 12 december 2019

Mina ekonomiska mål för 2020

Jag tycker det är viktigt att sätta upp mål för det mesta, inte minst för sparande. Det gör det lättare att ändra sin plan under vägen om det behövs, och i slutändan nå dit du vill. I den här artikeln går jag igenom mina ekonomiska mål för 2020, varför jag har satt upp dessa och hur jag tänker nå dit.



Målen som jag har satt upp är personliga och ska inte ses som tips på hur du borde göra själv. Kom gärna med input i kommentarerna nedan om hur du tänker och vad du har för egna mål.


1. Gå över mer till billiga indexfonder

Mitt sparande just nu ser ut ungefär såhär:

  • 50% aktier
  • 30% fonder
  • 10% lekportfölj
  • 10% likvida medel

Jag har egentligen inte tid att läsa på om förhoppningsbolag och har dumdristigt nog chansat på en del sådana investeringar. Målet under 2020 är därför att sälja av en stor del av dessa och istället lägga mer pengar på indexfonder, och även ha som insats till ett boende (se följande punkter).

Jag är fortfarande relativt ung (28 år) och har långt kvar på mitt sparande. Därför känns det dumt att chansa på potentiella raketer, när det räcker med en avkastning på 8% per år för att nå mitt slutmål om ekonomiskt frihet innan 50 år. Risken är att jag istället förlorar massa pengar och förlänger mitt slutmål. Därför kommer jag ändra om min fördelning till följande:

  • 60% billiga indexfonder
  • 20% stabila utdelningsbolag
  • 10% lekportfölj (för att jag tycker det är roligt)
  • 10% likvida medel


2. Öka lön med 5%

För att kunna öka mitt sparande behöver jag få större inkomster. Ett enkelt sätt att öka inkomsterna är genom den årliga lönerevisionen som i mitt fall sker i början av året. Jag har tidigare haft en genomsnittlig årlig ökning av lönen med ca 6-7%, mycket tack vare att jag tagit på mig nya ansvarsområden och hanterat dessa på ett bra sätt.

Nu i början av min karriär kommer jag försöka hålla en årlig ökning av minst 5% för att täcka både inflationen och eventuellt ökade levnadskostnader. Har jobbat på bra senaste året och kommer även få en förändring i min tjänst så jag är ganska säker på att målet kommer att nås.


3. Minska boendekostnader

Den absolut största kostnaden för mig just nu är boendet. Jag och min sambo har en dyr hyreslägenhet vilket inte känns hållbart i längden. Vi kommer därför kika på en bostadsrätt för att kunna få ner månadskostnaden vilket kommer göra att vi kan spara mer till insats för framtida drömboende. Detta gör dock att jag kommer behöva sälja av 10% av mitt sparade innehav till insats för bostadsrätten. I längden kommer det dock att vara värt det och det kommer kännas bättre att äga ett billigare boende än att slänga bort massa pengar på en dyr hyresrätt.


4. Öka sidoinkomster

I år har mina sidoinkomster legat konstant på en ganska låg nivå. Jag har av olika anledningar inte haft tid att utveckla dessa som jag vill och kommer försöka lägga mer tid på det under 2020. Målet är att gå från nuvarande 100-200 kr till närmare 1000 kr. De främsta inkomsterna ska komma från mitt egna företag genom uppdrag och royalties.





tisdag 3 december 2019

5 sidoinkomster du kan starta på en helg

Det har aldrig varit lättare att tjäna pengar än det är i tiden vi lever i just nu. Mycket tack vare att kunskap är så lättillgängligt och att internet öppnar upp möjligheter som tidigare inte fanns. Det finns nästan oändligt många inkomstkällor, men i den här artikeln går jag igenom de 5 vanligaste och enklaste sidoinkomsterna som du kan sätta upp på en helg eller snabbare.


För att läsa mer om fördelarna med extra inkomstkällor så kan du läsa min tidigare artikel "Varför du vill ha flera inkomstkällor". Huvudpunkterna från den artikeln är att flera inkomstkällor

  • Frigör mer tid för dig eftersom du kan gå ner i tid på din nuvarande anställning.
  • Ger dig en bättre och stabilare vardag.
  • Ger dig möjlighet att tjäna mer pengar än du kan drömma om
Men vad finns det för alternativ och hur sätter jag igång med dessa?


1. Investera kapital Den absolut vanligaste sidoinkomsten idag är avkastning och/eller utdelning från investerat kapital, t ex på börsen. Anledningarna är att det går på mindre än en kvart att sätta upp ett automatiskt månadssparande och att kunskapströskeln är extremt låg för att få en relativt bra avkastning. Viktigt att välja ett ISK-konto vilket är skattemässigt fördelaktigt vid tidpunkten då detta inlägg skrivs. Då betalar du en procentuell avgift för innehavet och slipper betala 30% i skatt när du ska ta ut pengarna.

Det första steget är att öppna upp ett konto på någon bank. Jag använder själv Avanza eftersom de är gratis, lätt att använda och har ett bra utbud av billiga fonder. Även Nordnet är gratis och vanlig att använda.




När du har satt upp ett ISK-konto så klickar du på rubriken Spara & Investera och väljer Månadsspara. Där kan du sen välja om du vill ha hjälp att välja fonder eller om du vill göra det själv. Du väljer det alternativ som passar dig och bestämmer hur mycket du vill spara varje månad. Nu är du klar och har satt upp din första extra inkomstkälla som kommer generera en bra avkastning över tid!

Så hur mycket kan man tjäna om man inte vet något om börsen eller att investera? Läs mer i min artikel "Vad kan du egentligen tjäna" om hur avkastningen ser ut vid olika månadssparande.



2. Sälja på nätet Att sälja saker på nätet är superenkelt och kostar dig i princip ingenting. Det finns många tillvägagångssätt och vilket du väljer beror på ditt intresse och/eller kunskap:

  • Lägg ut annonser på Facebook eller Tradera för att sälja dina egna saker som du inte behöver.
  • Starta en Shopify-butik på nätet och sälj saker via t ex dropshipping.
  • Sälja tjänster via t ex Fiverr.
  • Sätt upp en hemsida och sälj egna eller andra personers saker.

I den här artikeln kommer vi fokusera på den sista punkten. Fördelen med en egen hemsida är att du har full kontroll på innehåll, priser, marginaler och hur innehållet presenteras för besökare.

Det första du behöver göra är att skaffa en domän och hosting. Jag använder One.com för mina sidoprojekt då jag tycker de har bra kundservice, stabila servrar och bra priser. Ett annat vanligt alternativ är Hostinger. När du har en domän (www.din-domän.se) så finns det snygga Wordpress-mallar som du kan använda som mall för din hemsida.

Jag skulle säga att det tar ungefär en helg att sätta upp din hemsida och lägga upp det grundläggande materialet (produkter, texter etc). Kostnaden för en domän brukar ligga på runt 10 kr/mån och 20-30 kr/mån för hosting. Passa på att beställa och förnya då företagen har kampanjer!

Hur mycket du kan tjäna beror såklart på hur mycket du säljer och vad du har för vinstmarginal. Eftersom kostnaden för hemsidan är i princip försumbar så kommer du få ut lika mycket i vinst som din vinstmarginal på produkterna du säljer. Det kan antingen vara egna produkter och tjänster, andra företags produkter, eller sälja saker via t ex dropshipping. Vad du än väljer så är detta en bra passiv inkomstkälla som har potential att generera stora summor pengar på kort tid.


3. YouTube-kanal Det finns många som lever gott på enbart intäkter från sin YouTube-kanal. För mindre kanaler ger det ändå en stabil semi-passiv sidoinkomst som komplement till andra inkomstkällor. Allt du behöver för att starta en YouTube-kanal är ett Gmail-konto. Om du inte har en Gmail sedan tidigare så är det helt gratis att skaffa och görs på www.gmail.com.

Så vad ska din YouTube-kanal handla om? Det du är intresserad av helt enkelt! Det kan vara allt ifrån datorspel, videos kring mode/smink, matlagning, inspiration eller dela med dig av din kunskap inom något du brinner för.

Några tips för att få fler följare och visningar hittar du i listan nedan:

  • Hitta ett specifikt område som dina videos ska handla om, ju mer specifikt desto bättre. Skapa inte bara en kanal om matlagning i allmänhet, skapa istället en kanal om hur man t ex lagar goda vegetariska rätter på mindre än 30 minuter.
  • Posta nya videos kontinuerligt och håll dig ett specifikt schema. Börja med att lägga ut en video i veckan, samma dag och tid. Sedan kan du öka till fler videos i veckan och till slut en om dagen.
  • Ju fler videos du lägger ut desto mer pengar kan du tjäna. Se därför till att posta många videor (med bra och genomtänkt innehåll) så att du kan få så mycket visningar som möjligt.
  • Marknadsför din kanal på alla ställen du kan tänka dig. Varje minut läggs det ut ca 300 timmars videoinnehåll (2019), chansen att någon av en slump hittar din kanal är nästan obefintlig. Börja med att bjuda in familj och vänner och be de sprida vidare informationen.

För att tjäna pengar på din kanal krävs det att du skaffar ett Adsense-konto på Google. När du har fått det så kan du välja att visa annonser på dina videos, annonser som Google automatiskt placerar på dina videos utifrån vad deras algoritmer anser att dina tittare vill se. Hur mycket du tjänar beror på en rad faktorer som hur många som tittar på reklamen, hur många som klickar på den och hur din tittarbas ser ut.

Att sätta upp en kanal går på några minuter. Efter det är det bara att börja skapa intressant och/eller underhållande innehåll och börja skaffa prenumeranter till din kanal!


4. Blogg I likhet med en YouTube-kanal så tjänar bloggare ofta pengar på reklamintäkter från Google Adsense. Det finns fler sätt att tjäna pengar på som t ex sponsrade inlägg, affiliate-länkar eller privata reklamavtal med företag.

För att starta en blogg kan du skapa ett konto på t ex Blogger. Du kan också hitta en egen domän och enkelt skapa en egen hemsida via One.com eller Hostinger. Då får du mer frihet och flexibilitet, med nackdelen att det tar lite längre tid att sätta upp.

Tipsen om en YouTube-kanal i punktlistan ovan gäller även för en blogg.



5. Konsultera Du har garanterat kunskap som andra inte har, men vill lära sig mer om. Det kan vara något relaterat till din nuvarande anställning, hobby eller något annat intresseområde. Det finns massivs av medier du kan använda dig av för konsultering, vilket sätt som är bäst beror mycket på vilket område du har expertis inom.

  • Skapa online-kurser
  • Skriva böcker
  • Telefonkonsultering
  • Hyra ut dig som konsult till företag
  • Hålla föredrag eller workshops

Det ena behöver inte utesluta det andra. Om du t ex vill bli uthyrd som konsult till något företag så är det en stor fördel att ha en bok eller online-kurs att visa upp, så att de vet vilken kompetens du sitter på. Att dessa har bra recensioner är en bonus som gör att företaget känner sig extra trygga med att hyra in dig.

Det viktigaste att tänka på när du vill konsultera är att visa vad du kan. Om ingen vet vad du kan så spelar det ingen roll hur mycket kunskap du sitter på, ingen kommer vilja ha konsultering av dig ändå. Du måste på alla sätt du kan dela med dig av din kunskap via kurser, böcker, föreläsningar, blogg-inlägg eller vad du än kan tänka dig. Dela med dig av massa kunskap gratis och du kommer få så mycket tillbaks med tiden!



Som du ser så har du många möjligheter att tjäna extra pengar och skapa sidoinkomster. Det behöver varken ta mycket tid eller kosta dig några pengar. Det enda som krävs är en initial arbetsinsats och en bra idé så kan du skapa ett stabilt inflöde av pengar vid sidan av din vanliga inkomstkälla.

Har du några tips på fler enkla sidoinkomster?







onsdag 27 november 2019

Varför du vill ha flera inkomstkällor

De flesta av oss har en huvudsaklig inkomstkälla, lönen från vår anställning. Att ha en anställning och en fast lön eller timlön möjliggör att du kan ha en bra tillvaro med boende, mat och intressen. Genom att skaffa fler inkomstkällor kan du få en bättre och stabilare tillvaro där du inte riskerar att behöva dra ner på din levnadsstandard om en inkomstkälla försvinner. Hur du praktiskt sätter upp några av dessa inkomstkällor kan du läsa mer om i min artikel om 5 sidoinkomster du kan starta på en helg.
Att ha fler inkomstkällor är något främmande för de flesta av oss. Vi är så vana vid processen att gå i skolan, eventuellt vidareutbilda sig och sedan jobba 100% med någon form av anställning på ett företag. Att vi ofta får höra hur osäkert det är att starta eget företag, hur farligt det är att investera på börsen eller att det bara är en bluff att vissa lever på inkomster från nätet gör att vi blir avskräckta från att ens försöka.

Några exempel på vanliga extra inkomstkällor är:

  • Utdelning och avkastning från börsen eller andra investeringar.
  • Reklamintäkter från sin blogg eller YouTube-kanal.
  • Sälja saker på din hemsida på nätet.
  • Konsultera inom ditt expertisområde.
Läs mer om hur du praktiskt sätter upp några av dem här: 5 sidoinkomster du kan starta på en helg.


Fördelen med många extra inkomstkällor är att du inte behöver lämna tryggheten i en anställning. Du kan fortsätta ha din anställning och jobba på andra inkomstkällor efter jobbet eller på helger. När dessa sedan börjar generera en stabil och tillräckligt stor inkomst så kan du börja gå ner i tid på din anställning (om du vill), eller till och med sluta helt.

Var börjar jag?

Att skapa en extra inkomst kan vara enkelt och ta någon dag att sätta upp, andra inkomstkällor är mer komplicerade och tar veckor eller månader att komma igång med. Jag rekommenderar att börja med EN ny inkomstkälla och satsa på den först. Om du inte vill riskera att hamna i ekonomiska bekymmer så rekommenderar jag också att satsa på någon inkomstkälla där du i början kan fortsätta med din vanliga anställning.

Den vanligaste och lättaste inkomstkällan som många har är investeringar på börsen. Det är många som försöker varna om hur farligt det är att investera på börsen, och det kan det vara om du inte vet vad du gör. Det är alltför vanligt att se människor som investerar hela sitt kapital i en aktie (i ett bolag). Risken blir då enorm, eftersom du förlorar hela ditt kapital om bolaget börjar gå dåligt eller går i konkurs.

Om du istället investerar i breda och billiga indexfonder så får du en minimal risk om ditt sparande är på lång sikt (15+ år). Ju längre tid du kan låta pengarna vara, desto mindre risk blir det. Om vi tittar historiskt så kan man se att börsen har gått ca 7-9% plus per år i genomsnitt.



Skillnaden blir enorm om man jämför med att spara på ett vanligt bankkonto med ränta på 2 %. Om du har 100 000 kr i kapital och låter pengarna ligga i 20 år så kommer skillnaden att se ut såhär:
  • Bankkonto med 2% ränta: 134 000 kr på kontot efter skatt.
  • Investera med 8% avkastning: 430 000 kr på kontot efter skatt.
Det är mer än 3 gånger pengarna! Om du dessutom månadssparar och kan låta pengarna ligga ännu längre så blir skillnaden ännu större.

Du kan enkelt komma igång med ditt sparande på några minuter genom att öppna ett gratis konto på t ex Avanza.

Fördelen med passiva inkomstkällor

Med en vanlig anställning så byter du tid mot pengar. Du får en viss summa pengar för varje timme som du är på företaget. En passiv inkomstkälla är inte bunden till din tid, vilket gör att du kan tjäna pengar på dessa även när du sover! Ofta krävs det en initial insats för att komma igång med dessa typer av inkomstkällor, men när de väl är i rullning så krävs det en minimal insats från din sida för att hålla dem levande.

Några exempel på passiva (och semi-passiva) inkomstkällor är:
  • Utdelning och avkastning från börsen eller andra investeringar.
  • Skapa en onlinekurs.
  • Skriva en bok eller e-bok.
  • Royalties (från musik, mjukvaror, böcker eller annat som du skapat).
  • Fastigheter (hyra ut fastigheter som du äger).
Som tidigare nämnt så är investeringar på börsen det som är enklast och snabbast att komma igång med. Fördelen med att skapa en onlinekurs eller skriva en bok är att du får dela med dig av kunskap inom ett ämne som du brinner för. Att kunna hjälpa andra genom din kurs eller bok ger också en positiv känsla.

Slutsats

Att ha flera inkomstkällor skapar en trygghet för dig som också gör att du kan frigöra mer tid för dina intressen. Det är också en av hemligheterna till att bli rik. Genom att skapa flera passiva inkomstkällor så kan du teoretiskt sett tjäna så mycket pengar du vill, eftersom dessa källor inte är begränsade av din tid.

Sätt av några kvällar eller en helg för att starta upp en extra inkomstkälla. Du kommer inte att ångra dig!

Har du flera inkomstkällor i dagsläget? Vilken inkomstkälla skulle du vilja prova?



torsdag 21 november 2019

7 enkla knep för att få mer över till sparande

I mina inlägg har jag regelbundet med tabeller eller grafer över hur mycket du kan tjäna om du investerar en viss summa varje månad. Jag får då ofta kommentarer som "men jag har inte råd att spara så mycket" eller "det där funkar bara om man redan är rik". Med all respekt, dessa kommentarer är inget annat än ursäkter och undanflykter, eventuellt blandat med en viss rädsla över att förlora pengar. För att visa att tankesättet bakom dessa kommentarer är "fel" vill jag i det här inlägget presentera 7 enkla tekniker för att få mer över till sparande varje månad.
För det första vill jag bara säga att oavsett hur mycket eller lite du sparar så kommer det på sikt att generera ett stort kapital. Det viktigaste är att du börjar sätta upp ett sparande direkt. I min senaste artikel om hur mycket du kan tjäna på att investera ser du att även ett sparande på 500 kr/mån växer sig till en stor summa över tid, tack vare ränta-på-ränta-effekten.


-----------------------------------------
Öppna gratis konto: Avanza
-----------------------------------------

För att motivera dig till att spara mer varje månad så kan du i tabellen nedan enkelt räkna ut vad en intjänad vecko- och månadsutgift är värd om 10, 20 och 40 år.

10 år 20 år 40 år
Veckoutgift x708 x2171 x11463
Månadsutgift x177 x543 x2866

Ett exempel på hur du kan använda tabellen: Om du istället för att äta ute tar med dig matlåda EN gång i veckan så sparar det dig ca 50 kr/vecka. Från tabellen kan man då se att om du investerar dessa 50 kr så har du efter 10 år ca 50 kr x 708 = 35 400 kr extra på kontot (med antagandet om 8% avkastning per år). Om du tar matlåda en extra gång i veckan hela ditt arbetsliv (ca 40 år) så kommer du istället att ha 50 kr x 11463 = 573 150 kr på kontot.

Tabellen ska mest ses som ett verktyg för att inspirera dig att spara mer varje månad, och visa på vad en kostnad EGENTLIGEN är värd efter ett visst antal år. Nu följer här 7 knep du kan använda för att spara mer varje månad och minska dina vecko- och månadsutgifter.


1. Matlåda

Detta är mitt absoluta favorit-tips eftersom det ger så mycket extra pengar över varje månad. Jag ser så många som äter ute varje dag på jobbet istället för att ta med sig matlåda. En riktigt bra matlåda kostar ca 30 kr, jämfört med en normal lunch som kostar ca 80 kr, vilket ger en besparing på 50 kr varje gång du väljer att skippa ute-lunchen.

Om vi säger att du äter matlåda varje dag istället för att äta ute ger det en veckobesparing på 50 x 5 = 250 kr. Från tabellen ovan ger detta 250 x 708 = 177 000 kr efter 10 år, eller 250 x 11463 = 2 865 750 kr efter 40 år! Istället för att äta ute varje dag hela ditt arbetsliv så kan du alltså få nästan 3 MILJONER extra på kontot vid pension!

2. Löneförhandla

Att löneförhandla är en färdighet som alla kan bli bättre på. Eftersom det vanligtvis endast sker 1 gång per år så är det extra viktigt att visa din arbetsgivare vad du har åstadkommit och varför du förtjänar en högre lön. Allt handlar egentligen om en sak:
Skapa mer värde för din arbetsgivare
Detta kan du göra på flera sätt:
  • Arbeta mer effektivt
  • Ta på dig mer ansvar än tidigare
  • Kom med förslag och utveckla arbetsprocessen för att effektivisera
  • Hjälp kollegor när de behöver det
  • Kom med förbättringsförslag
Vid löneförhandlingen är det sedan viktigt att lyfta vad du har gjort för att skapa mer värde. Skriv ner en lapp med vad du har gjort senaste året som du kan ge till din chef för att han/hon lättare ska komma ihåg. Om du känner att du har fått på dig mer ansvar men att det är långt kvar till nästa löneförhandling så kan du alltid begära ett extra lönesamtal med din chef.

Tänk på att om du tjänar 25 000 kr/mån så kommer varje extra procent du kan få upp din lön göra 250 kr extra per månad.


3. Omförhandla lån

I dagens läge är banker ofta villiga att sänka ditt lån för att behålla dig som kund. Det kan räcka med ett samtal eller kort möte för att sänka din månadskostnad med hundralappar. Om du t ex har 1 miljon i lån och lyckas sänka din ränta med 0.5 procentenheter så ger det ungefär 400 kr extra över per månad som du kan lägga på sparande. Det finns många företag som kan ge dig bättre ränta än de stora bankerna, kika in på t ex Advisa för att hitta billiga och bra lånegivare.

Eftersom räntorna är så låga så är det heller ingen idé att amortera mer än nödvändigt. Amortera enligt kraven så kan du lägga resten på någon billig indexfond. Det är bättre att få en förväntad avkastning på 8% per år än att få ner ett bolån där du har t ex 2% ränta.

4. Säg upp abonnemang

Många människor sitter på en uppsjö av abonnemang. Det kan vara Netflix, HBO, Spotify, DN eller den lokala tidningen. Behöver du verkligen allt som du prenumererar på? Oftast ger dessa abonnemang dig ingen verklig lycka utan fungerar mest som tidsfördriv eller för att ge din hjärna en kortsiktig lyckoboost. Och varför fördriva tid eller lägga den på kortsiktiga "belöningar" när tid är det mest dyrbara vi har? Tänk igenom om du verkligen behöver, eller ens använder, alla abonnemang som du har. Här finns ofta mycket pengar att spara varje månad.

Samma sak gäller för övriga abonnemang som du kan tänkas ha. Se över ditt mobilabonnemang och se om du kan hitta något billigare. Jag använder själv Fello eftersom jag tycker de är både billiga och har bra täckning. Eller kan du minska kostnaden för dit bredband? Vad du än har för abonnemang så är jag säker på att du inte BEHÖVER ha det senaste eller dyraste. Prioritera det du verkligen behöver så finns det flera 100 kr att spara varje månad.

5. Vad behöver du egentligen?

Nu närmar sig Black Friday och i och med det märker jag hur folk runt omkring mig börjar prata om allt de ska köpa. Det får mig att fundera, behöver du verkligen allt du köper? Antagligen inte. Trots att den senaste mobilen nu går att köpa till halva priset så har du ju faktiskt en mobil som fungerar. I dagens samhälle är det så många som byter mobil, TV, kläder, dator eller till och med bil även om det de har redan fungerar.

Så vad är viktigast för dig? Att ha den senaste mobilen, eller att kunna spara flera hundra extra varje månad? Om du köper en ny mobil för 10 000 kr varje år så kostar det dig 833 kr/mån. Köper du istället en ny mobil var 5:e år för 10 000 kr så kostar det istället 167 kr/mån, en skillnad på 666 kr/mån! Sätter vi in dessa siffror i vår tabell ovan så motsvarar detta 117 882 kr efter bara 10 år! Jag kan komma på massa saker som jag skulle vilja göra för nästan 120 000 kr istället för att "behöva" köpa en ny mobil varje år.

6. Se över el-avtal

Personligen tycker jag att el-avtal är bland det tråkigaste som finns. Det är uppstartsavgifter, administrationsavgifter och andra dolda avgifter som man behöver förstoringsglas för att hitta. Som tur är finns tjänster som Elskling.se och FixaEl.nu där du enkelt på några minuter kan få marknadens billigaste elpriser. Det är ett av snabbaste sätten som gör att du kan spara flera 100 kr/mån.

7. Sätt upp en budget

Att sätta upp en budget gör att du gör smartare och mer genomtänkta köp, samtidigt som du minskar dina onödiga utgifter. En annan fördel är att när du vet hur mycket som går åt för månaden, så kan du direkt sätta av en del av inkomsten till investeringar.
Hemligheten till att bli rik är att investera först och spendera det som blir över, inte spendera först och investera det som blir över.
Citatet ovan är värt att tänka på. Prioritera ditt sparande och försök planera utefter det. Övriga 6 knep i den här artikeln kommer hjälpa dig på vägen för att maximera ditt sparande och investera i din framtid.
Har du några andra tips på hur du minimerar dina utgifter och får mer över till sparande?

måndag 18 november 2019

Vad kan du egentligen tjäna?

Jag får ibland frågan "Men vad kan man egentligen tjäna på att investera?". Det enkla svaret är: Mycket. Men hur mycket? Som så mycket annat när det gäller ekonomi så beror det på en mängd faktorer så som hur mycket du investerar varje månad, din årliga avkastning och hur länge du tänker låta pengarna vara investerade. I den här artikeln får du lära dig hur mycket du kan tjäna vid olika strategier och hur du kan göra för att minimera risken i ditt sparande.
Den historiskt genomsnittliga årliga avkastningen på börsen har legat på ungefär 8%, om man tittar över lång tid. Eftersom det inte finns några tecken på att ekonomin kommer förändras drastiskt i närtid så brukar jag därför räkna med en genomsnittlig årlig avkastning på 8% även för framtiden. Detta kan anses vara rimligt om tanken är att låta pengarna ligga investerade under lång tid (20+ år).


Investera på lång sikt

Om vi räknar med att du investerar 100% i aktier och fonder, att du har pengarna på ett ISK-konto och att ditt månadssparande är konstant under hela tidsperioden så får vi fram följande tabell över hur mycket du kommer ha tjänat ihop vid olika tidpunkter.

500 kr/mån 2 000 kr/mån
20 år 270 000 1 090 000
30 år 650 000 2 600 000
40 år 1 400 000 5 700 000

Det vi snabbt kan se är att även ett relativt litet månadssparande genererar en mindre förmögenhet över tid. I detta exempel utgår jag ifrån att du inte har något tidigare kapital sparat och börjar från 0 kr. Det betyder att om du istället lyckas spara 4 000 kr/mån så kommer du att ha det dubbla mot om du sparar 2 000 kr/mån.

Om du dessutom sedan tidigare har kapital sparat så kommer siffrorna att bli ännu roligare. Om vi antar att du har ett sparande på 100 000 kr när du börjar, och sedan investerar enligt tidigare exempel, så kommer det istället att se ut såhär:

500 kr/mån 2 000 kr/mån
20 år 700 000 1 510 000
30 år 1 530 000 3 480 000
40 år 3 260 000 7 560 000

Vilken skillnad! Det är det här som är magin bakom ränta-på-ränta, att dina investeringar växer exponentiellt. Att investera 100% i aktier och fonder innebär dock att ditt kapital kommer svänga mycket upp och ned eftersom börsens utveckling är extremt volatil jämfört med andra investeringsformer. Ha is i magen och tänk långsiktigt!


När du närmar dig uttag av kapitalet

Om du inte har så långt kvar till att du vill använda kapitalet så är det en bra idé att minska risken i sparandet. Nu är inte det inte längre lika viktigt att maximera den årliga avkastningen, utan du vill istället minimera volatiliteten i ditt sparande. Då kan det vara bra att minska dina innehav på aktiemarknaden och istället köpa en viss procent i guld, obligationer eller andra investeringsslag som inte är korrelerade med aktiemarknaden. Du kan läsa mer om detta i: Vikten av att balansera din portfölj.

När du börjar göra uttag från ditt investerade kapital brukar det vara rimligt att räkna på att ta ut 4% varje år, för minimera risken att minska i kapital. Läs mer om detta här: Varför 4%-regeln?

Som du såg tidigare så kan ett litet månadssparande snabbt ge ett stort kapital. Vad detta kapital sedan kan ge för "månadslön" bestäms från 4%-regeln och räknas lättast ut genom att ta ditt kapital och dela det på 300. Så om vi tar några exempel:

Kapital Årligt uttag Månadslön
1 000 000 kr 40 000 kr 3 333 kr/mån
3 000 000 kr 120 000 kr 10 000 kr/mån
7 000 000 kr 280 000 kr 23 333 kr/mån


Du väljer så klart själv vad du vill göra med kapital. I mitt fall kommer jag plocka ut det som en månadslön vilket gör att jag kan gå ner i tid, eller sluta jobba om jag vill. Det går också att använda det årliga uttaget direkt för att köpa något du drömt om eller för att göra någon spännande resa.

Berätta gärna vad du har för mål och hur dina framtidsplaner ser ut!


-----------------------------------------
Öppna gratis konto: Avanza
-----------------------------------------


Vikten av att balansera din portfölj

Att balansera din portfölj innebär i stort att skapa en portfölj med en risknivå som du känner sig trygg med. Vad som är en trygg portfölj skiljer sig från person till person, men i artikeln nedan går jag igenom övergripande tips som kan vara bra att tänka på när du balanserar din portfölj.
Så vad innebär en balanserad portfölj? För mig personligen innebär det:
Att du har tillgångar i flera typer av icke korrelerade investeringar vilket gör att du kan känna dig trygg i alla typer av ekonomier, lågkonjunktur som högkonjunktur.
Det finns många som tror att de har en balanserad portfölj när de har placerat sina investeringar i indexfonder och andra breda fonder på flera världsmarknader. Tyvärr är alla dessa typer av placeringar korrelerade vilket innebär att om din indexfond för den amerikanska marknaden sjunker så kommer troligtvis dina övriga fonder också att sjunka. I vår globaliserade värld behöver du alltså andra typer av investeringar för att skapa en balanserad portfölj.

Det finns en mängd investeringsalternativ utanför aktiemarknaden som ofta används för att minska risken i portföljen och som gör att dina tillgångar är mer stabila även då börsen sjunker kraftigt. Några av dessa är:
  • Guld, fysiskt och/eller certifikat
  • Ränte- och obligationsfonder
  • Fastigheter
  • Råvaror
Att förstå hur de olika tillgångsslagen förändras under olika ekonomiska förutsättningarna är en viktig del i att bestämma hur du ska balansera din portfölj. Jag vet att det är svårt att förstå hur olika tillgångar förändras över tid och hur världsekonomin reagerar på olika händelser. Därför är det extra viktigt att läsa på om dessa diversifierande investeringar för att minimera risken i din portfölj.


Hur stor spridning du behöver i din portfölj är omöjligt att svara på. Vad jag själv brukar tänka är att ju längre du ska låta pengarna ligga investerade desto större andel kan du ha på aktiemarknaden. Aktiemarknaden har större nedgångar, men över tid kompenseras dessa av de större uppgångarna vilket maximerar den förväntade avkastningen.

Om du däremot är relativt nära (mindre än 10 år) att börja använda dina investeringar så är det bra att plocka in några "krockkuddar" i portföljen. Du vill ju inte att investeringarna ska riskera att halveras precis innan du ska plocka ut dem. I detta fall är det troligtvis bäst att tillåta en lägre årlig avkastning men minska, eller till och med eliminera, de stora nedgångar som sker vissa år på börsen.

Jag brukar även slå ett slag för likvida medel och vikten av att ha en buffert. För att inte behöva sälja av aktier eller fonder vid en ofördelaktig tidpunkt är det bra att ha en buffert när det oförutsedda händer. Det kan vara att bilen går sönder, att du behöver köpa en ny tvättmaskin, eller att du till och med blir av med jobbet.

En annan stor fördel med likvida medel är att du kan köpa på dig mer tillgångar vid en börsnedgång. Om du investerar på lång sikt så är en börsnedgång inget annat än rea och en fantastik möjlighet att maximera avkastningen.

Det finns de som påstår att du borde ha 1 års utgifter i buffert. Jag kan tycka att det är lite mycket, men om man räknar på det så behöver det inte bli så mycket i slutändan. I Sverige har de flesta av oss A-kassa som gör att du i skrivande stund kan få ut 80% av din nuvarande lön under arbetslösheten. För de flesta av oss räcker det för att täcka de basala utgifterna vilket gör att din buffert inte behöver vara så stor.

Jag försöker att ha ungefär 10% likvida medel i min portfölj som kan stoppas in vid antingen plötsliga nedgångar i något av mina nuvarande innehav, eller vid en mer generell börsnedgång. Detta ska även täcka oförutsedda händelser i mitt liv. Mina likvida medel ligger på ett vanligt bankkonto utan ränta, men du kan med fördel lägga de på ett konto med ränta. Se bara till att du har fria uttag, annars fallerar hela idén med att ha en buffert.

För att sammanfatta artikeln i några enkla punkter:
  • Att ha en balanserad portfölj innebär att äga flera icke korrelerade tillgångar.
  • Hur stor procentuell del du har i de olika tillgångarna beror bland annat på din riskbenägenhet, dina mål och hur länge du kan låta pengarna ligga.
  • Tänk på att alltid ha lite likvida medel (buffert) för oförutsedda händelser.

Har du några egna tips på hur du skapar en mer balanserad portfölj? Dela gärna med dig i kommentarerna nedan!

fredag 15 november 2019

Varför 4%-regeln?

4%-regel handlar om hur du väljer att göra dina uttag när du vill börja leva på dina investeringar. Regeln innebär att du bör ta ut max 4% av ditt kapital per år för att inte påverka kapitalet över tid. Men börsen har ju historiskt sett gett en genomsnittlig årlig avkastning på ca 8%, så varför kan man inte ta ut 8% per år istället?
Till att börja med måste vi förstå hur man kan leva på sitt kapital. Eftersom kapitalet ökar varje år så har du möjligheten att leva på den ökningen, utan att ditt kapital påverkas. Om du har 1 miljon investerat, och om vi tillämpar 4%-regeln, så innebär det att du kommer kunna ta ut:

(1 000 000 x 0,04) / 12 = 3 333 kr/mån

Inte så tokigt! 4%-regeln kan användas för att se hur mycket du kan få ut per månad, och den kan också användas för att se hur mycket du behöver spara ihop för att nå en önskad "månadslön" från ditt kapital. Då ser formeln ut såhär:

Nödvändigt kapital = (Önskad månadslön x 12) / 0,04

eller:

Nödvändigt kapital = Önskad månadslön x 300

Detta är ett viktigt verktyg för att räkna på när du kan bli ekonomisk oberoende. Om du har utgifter på 15 000 kr/mån så innebär det att du behöver 15 000 x 300 = 4 500 000 kr i kapital för att vara 100% ekonomiskt oberoende, om vi tillämpar 4%-regeln. Det kan låta som mycket pengar, men med ett regelbundet månadssparande i t ex indexfonder så går det fortare än du tror!

Jag måste också flika in att ekonomiskt oberoende inte behöver vara målet för alla. För dig kanske det räcker med att kunna få ut några 1 000-lappar extra per månad som kan användas till härliga resor, extra ledighet eller vad du än drömmer om. Om du lyckas spara 2 000 kr/mån och räknar med en avkastning på 8% per år så kommer du efter 20 år ha din första miljon! Det fina med ränta-på-ränta-effekten är att kapitalet växer exponentiellt. Detta innebär att efter 27 år har du redan miljon nummer 2, efter 32 år 3 miljoner och efter bara 35,5 år 4 miljoner!

Åter till 4%-regeln: Börsen går upp och ner, vissa bra år stiger den med 50% och andra år kommer breda nedgångar som gör att den sjunker med 50%. För att kompensera för nedgångarna så att du kan få ut en jämn önskad månadslön över tid så har forskare kommit fram till att uttag om 4% är en bra regel att förhålla sig till.

För att inte blanda ihop begreppen så tänkte jag förtydliga att en genomsnittlig avkastning på 8% per år är rimligt att räkna på om du har ett långsiktigt sparande (20+ år). När du väl ska börja ta ut pengar så är det dock rimligt att sätta uttagen till 4% per år av ditt totala innehav för att minimera riskerna och ändå ta ut så mycket pengar som möjligt. Vad du också behöver ta med i beräkningarna är vid vilken tidpunkt du börjar ta ut pengarna. Om börsen är på en topp (som i skrivande stund) så är det dumt att börja ta ut pengarna. Då är det bättre att vänta och se hur mycket kapital som finns kvar när börsen stabiliserar sig.

Det finns vissa forskare och investerings-gurus som påstår att det vore rimligare att räkna med en 3%-regel istället. Detta eftersom de tror att börsen kommer mattas av och att uppgångarna inte kommer vara lika stora i framtiden. Personligen tror jag att detta är ett lite väl konservativt tänk och jag kommer därför själv att räkna med 4% uttag per år i framtiden.

Har du hört om 4%-regeln innan och vad har du i så fall för åsikter om den?

Mina ekonomiska mål för 2020

Jag tycker det är viktigt att sätta upp mål för det mesta, inte minst för sparande. Det gör det lättare att ändra sin plan under vägen om de...